LIENE

Idag när jag gick hem från gymmet i regnet för det hade precis börjat regna och jag hade inte paraplyt med mig hade jag en helt ny attityd. Det blåste och regnade men jag ba ”what ever”. Så tänker jag att jag ska ha attityd mot alla prövningar i livet. Asså, det kan komma allt möjligt som vill stoppa, men om man inte bryr sig är det enklare.

 

Jag har upplevt rena smärtan senaste tiden. Det stoppade mig. Jag orkade inte mer. Jag var frustrerad att det stoppade mig från min kallelse och att vara i Guds närvaro. Men gårdagens bön på husförsamlingen gjorde skillnad, på riktigt, och det stämmer att jag har intim tid med Gud och att jag kommer må helt annorlunda inom bara några dagar. Älskar det profetiska.

 

Det är nästan som att jag hade glömt hur det är när Guds flod strömmar genom mig, och det går inte stoppas. Därför skriver jag. Sen vill jag så klart också att dessa stunder med Gud inte ska glömmas bort. Jag vill bara stanna kvar här. Jag brukade ju vara här med Gud varje dag förut.

 

Surely your goodness and love will follow me all the days of my life, and I will dwell in the house of the LORD forever. - Psalm 23:6 

Jag är en soaker och för mig är IHOP den bästa.