mytaste.se

Är jag den minst effektiva?

Bild: Fotad i Lettland, någonstans utanför Sigulda

 

Är det bara jag som tycker att jag är den minst effektiva personen som jag känner? Nej, jag tror inte det. Det är så typiskt att man tycker att man får inte något gjort medan man ser att alla andra är igång med nånting. Andra har finare bilder. Andra sänder live och berättar vad dem gör just nu. Jag hade lite stress över det när jag var i Lettland och mitt internet inte funkade. Jag kunde inte visa bilderna som jag hade fotat. Jag kunde inte berätta vad jag gör och med vilka jag umgås. Sen, när jag väl har tid att lägga upp bilder tycker jag att dem blir inte lika snygga som när dem togs. Känslan är borta, och vem vill veta vad jag gjorde, var jag var och vilka jag umgicks med för flera veckor sen? Sen så är det som att jag själv inte orkar längre berätta eller lägga upp dem bäst lyckade bilderna. Ja, ibland kan jag känna så men det är bara i dem där stunderna när jag tappar rätt perspektiv och börjar jämföra mig med andra och deras liv och deras vänner. När man inte jämför sig är man mycket mer lycklig. Egentligen älskar jag mina bilder och framför allt mitt liv även när ingen ser det. Vad förändrar det om andra ser eller vet? Ingenting.

Annan sak är också när man är hemma. Man tycker att man är den enda som slösar bort tiden på att sitta och fundera, kolla på datorn, lyssna på musik och fundera ännu mer och drömma lite till, och i mitt fall tänka på vad jag ska skriva ned för tankar sen. Varför kan jag inte tänka och fundera utan att någon behöver veta vad det är? Varför vill människor uttrycka sig så himla mycket? Men det är ändå rätt coolt och härligt, även om ingen lyssnar, ser eller vet.

Varför varför är jag så här. Även om jag har skrivit miljontals ord eller lagt upp tusentalsbilder har jag åstadkommit ingenting, eller, det känns så i alla fall. I alla fall, det är härligt att fånga och föreviga nånting som existerar en kort stund.

tankar
5 kommentarer

Den inre kampen mellan rädsla och frihet

Rädd för att öppna sitt hjärta för människor för att man har hört att människor kan svika och att människor kan vända sig mot en. Rädd för att prata om sina känslor för att någon har varnat om att inte göra det. Rädd för att skapa kontakter för att man har hört att folk kommer och går. Rädd för att känna glädje eller kärlek för att man har hört att det går över. Rädd för att leva för att det finns för många varningar. Rädd för att våga för att man tror att allt kommer gå snett.

Men vad förlorar man? om man är ärlig mot sig själv, om man gör sig fri från andras åsikter, om man befriar sig från fruktan för människor. Vad förändrar det om du behåller alla dina tankar och känslor inom dig? Det är en ännu större fråga det. Man kan bara stanna kvar i sin gömhåla eller upptäcka en helt ny värld. På slutet av dan är du i alla fall sann.

Skrev det här inlägget redan i morse för det låg så starkt över mig. Älskar den här scenen från Tangled eftersom den beskriver exakt hur rädslan skapar ett krig i själen.
fear frihet
12 kommentarer

Vems drömmar jagar du?

Snart är det ju vår på riktigt och då kommer det bli så underbart när naturen blommar. Bilderna här tog jag förra året. Hej förresten! Det blev riktigt oplanerat att ta en så lång paus från bloggen. Jag hade inte ens tänkt göra det utan det bara blev så.
 
Jag tänkte just en tanke. Vems drömmar tänker jag jaga och leva? Tänker jag stanna vid något som alla andra förväntar eller kommer jag lyssna på mitt hjärtas begär? Det måste vi alla fundera över då och då. Ibland är det lätt att tappa bort sig själv och det kan ta en tid att hitta tillbaks igen men till slut går det. Ibland kan man också förändras själv och det är okej, så lyssna efter noga. Jag menar inte heller att man inte ska lyssna på andra alls, men till sist är det ändå en själv som måste veta vad man drömmer om och leva sitt liv. Så vad drömmer du om och vad längtar ditt hjärta efter och vad satsar du på?
drömmar äppelträd
18 kommentarer