mytaste.se

I'm back

Hej! Jag är tillbaka nu. Den senaste månaden kände jag ett stopp för att skriva blogg men nu verkar det ha lyfts av. Den senaste veckan har varit en utmaning för mig, när det gäller provanställningen. Jag prövades så mycket att jag började tänka att jag vill inte ha det jobbet och att det är inget jag kommer klara av på grund av sjukdomen. Det var för svårt att gå ut med hundarna när jag samtidigt behövde tänka på att hålla balansen. Men kan det även vara för att jag är ny och har inte lärt mig att läsa signalerna av hundarna innan dem börjar skälla eller korsa varandra? Dock hade jag inte märkt dessa svårigheter tidigare. Så i måndags togs det här upp med mina kollegor som är handledare på hunddagiset. Men när jag ringde chefen sa hon att dem gav mig för svåra hundar och borde anpassa bättre för mig. Igår hade vi möte och chefen skulle fundera. Efter mötet kunde jag känna hur prövningen tog slut. Ni vet, hur det kan kännas när man går igenom en prövning och man bara vet när det är slut - det blir en lättnad i hela kroppen.
Idag var jag på avastin behandlingen på karolinska och jag fick sitta hos sjuksköterskorna i deras rum. Jag älskar när jag får göra det för då brukar jag inte sitta där ensam i si så där 20 minuter. Jag och min sjuksköterska är riktigt bra kompisar vi, och jag önskar jag kunde säga henne hur mycket jag älskar henne utan att det låter oklokt, och en annan kollega var också där, vi fick ett riktigt gott skratt idag. Jag råkade doppa mina fingrar i mitt kaffe dessutom. Efter sjukhuset fick jag gå två korta promenader med hundarna och det var fortfarande lite jobbigt. Jag väntar fortfarande på besked om anställningen. Jo, det bestämdes jag ska börja från och med augusti men när allt dök upp började det svajja. Men jag är lugn, det här är inte det jobbigaste som hänt eller händer mig alls och jag brukar ju inte oroa mig för jobb och sådant. Det är jobbigare att tänka på att jag gör bort mig hömm?
Den här månaden när jag har inte bloggat har jag känt hur nära jag har kommit Gud igen. Det här har gått väldigt upp och ner för mig, så jag hoppas det kommer hålla i sig bra den här gången. Har bara känts som att jag har kompromissat min tro för mycket senaste tiden - för att jag ville ha fler bloggläsare, instagramföljare, mm, till goda syften dock men jag tappade något på vägen ändå eller? Man inser hur bunden och stressad man kan bli av sociala medier om man använder dem på fel sätt, men de kan även vara ett starkt verktyg vilket var anledningen till varför jag började. Nej men det här inlägget skriver jag mest för mig själv och dem av mina vänner som vill läsa och så kommer det väl bli med den här bloggen - skriver för vänner, men dem som vill läsa får så klart läsa. Ibland tycker jag också att jag uttrycker mig bättre skriftligt och kan säga så mycket mer än när man träffas eller håller ett vanligt samtal, så att läsa vad jag skriver är ett bra sätt att lära känna mig, för dem som bryr sig... och därför skriver jag nog mest för vänner. Får se vilka som är mina äkta vänner, hehe, nej men jag bara säger. Jag "babblar" mycket när jag skriver.
Teckningen ritade jag i samband med min frälsning 2012. Den handlar om att ge sitt hjärta till Jesus, eftersom det är det enda man kan ge, och eftersom det är det enda Gud begär av dig.
 
Här kommer en text som jag skrev idag. Jag ville skriva en låt men kom inte på någon bra melodi.
 

Lord, I don’t have anywhere else to go

Lord, I don’t know anyone but you

Lord, I am ready to take this challenge

Lord, only you can win this fight for me

 

when I go through fire

I won’t be burned

and in deep waters

I won’t drown

when I face lions

they won’t hurt me

I’m overcomer

in your name

 

Lord, I don’t hear any but your voice

Lord, I see your light in the darkness

Lord, will you overflow and break through

Lord, as long as I live and walk this planet

kristen rita teckning
3 kommentarer

Stockholm i mitt hjärta

Kan jag bara få skriva ett inlägg utan bilder? Jag älskar foto och fota men idag var jag på drottningsgatan med vänner från kyrkan och det kändes så heligt på stället att jag ville ta foton men kunde inte, det var för heligt för att fota, jag kan inte besrkiva det. Fick en sådan stor kärlek för Stockholm och människorna. Visst, det som hände är tragiskt och borde inte ha hänt men jag tror att det hände något i folkets hjärtan den här helgen. Så mycket kärlek, vänlighet och öppenhet. Kan det inte bara förbli så här? Kan vi inte leva så varje dag? Låt oss inte glömma om vad vi betyder för varandra. Låt oss inte ta en enda dag för givet. Det vi är och lever är vackert. Jag kände så mycket kärlek att jag kunde inte ens känna någon rädsla eller sorg. Kan vi inte leva med så mycket kärlek att vi har ingen fruktan och sorg? Det skulle ändra allt. Men den jag tror har förändrat mitt hjärta mest den här helgen är Jesus. Jag kan inte beskriva det, jag vill bara ha Jesus och låta alla veta vem han är, för det finns inget annat hopp, glädje och kärlek förutom honom, hur än det låter, men jag har inte ens kunnat skriva blogg för jag har inte velat annat än sitta vid Jesus fötter och ta reda på vem han är och vad han vill med mig och mitt liv. Så jag vill glömma och lägga bakom mig allt som varit. Det finns något som är viktigare än allt annat.
Stockholm terror attack
8 kommentarer

Vems drömmar jagar du?

Snart är det ju vår på riktigt och då kommer det bli så underbart när naturen blommar. Bilderna här tog jag förra året. Hej förresten! Det blev riktigt oplanerat att ta en så lång paus från bloggen. Jag hade inte ens tänkt göra det utan det bara blev så.
 
Jag tänkte just en tanke. Vems drömmar tänker jag jaga och leva? Tänker jag stanna vid något som alla andra förväntar eller kommer jag lyssna på mitt hjärtas begär? Det måste vi alla fundera över då och då. Ibland är det lätt att tappa bort sig själv och det kan ta en tid att hitta tillbaks igen men till slut går det. Ibland kan man också förändras själv och det är okej, så lyssna efter noga. Jag menar inte heller att man inte ska lyssna på andra alls, men till sist är det ändå en själv som måste veta vad man drömmer om och leva sitt liv. Så vad drömmer du om och vad längtar ditt hjärta efter och vad satsar du på?
drömmar äppelträd
18 kommentarer