Då: London, nu: Stockholm, sen: Norge
Hej allihopa! Jag vet att jag hade inte räknat med att skriva ett blogginlägg redanu nu men med iver och med överbliven tid klarar jag inte av att vara borta från bloggen, för det är nu allting händer. Förra helgen var lovsångshelg och det var faktiskt där allt började; jag blev en förnyad person. Nu vet jag att jag kan sjunga, att jag faktiskt kan. Den här helgen var jag i London och jag märkte att allt smakar och luktar där mycket starkare, och att folk låter sig själva klä sig hur dem vill; det vill säga dem tar på sig gröna jackor och sjalar och bär runt på färglada snygga väskor, och det är just färgerna, smakerna och lukterna som jag saknar i mitt liv. I London är allting så mycket livligare. Men jag gillar så klart landet, växter och djur mycket också. Fast det var inte så jag menade. Jag menade att ramarna för hur det ska vara och för hur alla ska vara kan göra livet så dystert och tråkigt. Så här får ni en smakbild av en bild tagen i Richmond Park, Isabella Plantation (hoppas jag stavade rätt nu).