I'm back
Hej! Jag är tillbaka nu. Den senaste månaden kände jag ett stopp för att skriva blogg men nu verkar det ha lyfts av. Den senaste veckan har varit en utmaning för mig, när det gäller provanställningen. Jag prövades så mycket att jag började tänka att jag vill inte ha det jobbet och att det är inget jag kommer klara av på grund av sjukdomen. Det var för svårt att gå ut med hundarna när jag samtidigt behövde tänka på att hålla balansen. Men kan det även vara för att jag är ny och har inte lärt mig att läsa signalerna av hundarna innan dem börjar skälla eller korsa varandra? Dock hade jag inte märkt dessa svårigheter tidigare. Så i måndags togs det här upp med mina kollegor som är handledare på hunddagiset. Men när jag ringde chefen sa hon att dem gav mig för svåra hundar och borde anpassa bättre för mig. Igår hade vi möte och chefen skulle fundera. Efter mötet kunde jag känna hur prövningen tog slut. Ni vet, hur det kan kännas när man går igenom en prövning och man bara vet när det är slut - det blir en lättnad i hela kroppen.
Idag var jag på avastin behandlingen på karolinska och jag fick sitta hos sjuksköterskorna i deras rum. Jag älskar när jag får göra det för då brukar jag inte sitta där ensam i si så där 20 minuter. Jag och min sjuksköterska är riktigt bra kompisar vi, och jag önskar jag kunde säga henne hur mycket jag älskar henne utan att det låter oklokt, och en annan kollega var också där, vi fick ett riktigt gott skratt idag. Jag råkade doppa mina fingrar i mitt kaffe dessutom. Efter sjukhuset fick jag gå två korta promenader med hundarna och det var fortfarande lite jobbigt. Jag väntar fortfarande på besked om anställningen. Jo, det bestämdes jag ska börja från och med augusti men när allt dök upp började det svajja. Men jag är lugn, det här är inte det jobbigaste som hänt eller händer mig alls och jag brukar ju inte oroa mig för jobb och sådant. Det är jobbigare att tänka på att jag gör bort mig hömm?
Den här månaden när jag har inte bloggat har jag känt hur nära jag har kommit Gud igen. Det här har gått väldigt upp och ner för mig, så jag hoppas det kommer hålla i sig bra den här gången. Har bara känts som att jag har kompromissat min tro för mycket senaste tiden - för att jag ville ha fler bloggläsare, instagramföljare, mm, till goda syften dock men jag tappade något på vägen ändå eller? Man inser hur bunden och stressad man kan bli av sociala medier om man använder dem på fel sätt, men de kan även vara ett starkt verktyg vilket var anledningen till varför jag började. Nej men det här inlägget skriver jag mest för mig själv och dem av mina vänner som vill läsa och så kommer det väl bli med den här bloggen - skriver för vänner, men dem som vill läsa får så klart läsa. Ibland tycker jag också att jag uttrycker mig bättre skriftligt och kan säga så mycket mer än när man träffas eller håller ett vanligt samtal, så att läsa vad jag skriver är ett bra sätt att lära känna mig, för dem som bryr sig... och därför skriver jag nog mest för vänner. Får se vilka som är mina äkta vänner, hehe, nej men jag bara säger. Jag "babblar" mycket när jag skriver.
Teckningen ritade jag i samband med min frälsning 2012. Den handlar om att ge sitt hjärta till Jesus, eftersom det är det enda man kan ge, och eftersom det är det enda Gud begär av dig.
Här kommer en text som jag skrev idag. Jag ville skriva en låt men kom inte på någon bra melodi.
Lord, I don’t have anywhere else to go
Lord, I don’t know anyone but you
Lord, I am ready to take this challenge
Lord, only you can win this fight for me
when I go through fire
I won’t be burned
and in deep waters
I won’t drown
when I face lions
they won’t hurt me
I’m overcomer
in your name
Lord, I don’t hear any but your voice
Lord, I see your light in the darkness
Lord, will you overflow and break through
Lord, as long as I live and walk this planet
Hoppas att de inget allvarligt med dej, eftersom du var hos sjuksköterskan. :( 💓 Ibland kan livet vara upp och ibland ner.
Just nu är mitt liv som en berg och dalbana. Jobbigt! Men de blir bättre snart hoppas jag. Tur att jag har fina vänner vid min sida, att jag har praktik att gå till, tak över huvudet. (kan du be för mej? Jag ber för dej) (Kan skriva lite kort till dej på facebook chatten.. )