Hej! Blir ett sent inlägg idag eftersom jag drack kaffe så sent, haha, och skrivandeflödet kommer också. Ibland kan det kännas tungt, som att något tynger dig ner, all luft går ur dig och man väntar på att någon ska dra upp en. Liksom hjälp! Men det kommer förändring, smått och lite i taget. Önskar jag hade bearbetat det här tidigare men det är bättre nu än aldrig, jag ska klara av det här, I will punch that fear in the face! Ni kommer se det snart. Den här gången vill jag inte ge efter och låta mig bli distraherad, förtryckt eller dämpad. Efter alla dessa år uppe inlåst i tornet, typ, nej jag ska ta sats och upptäcka allt där nere, jag kommer upptäcka allt som är ämnat för mig.
Det är bra. Man ska aldrig sluta kämpa!!
Sv; åh, det är den också ska jag meddela dig ;)